Tälta i Nynäshamn | Resedagbok

Jag skulle ju vilja säga att jag sov jättegott den här natten. Men då skulle jag ljuga. Det var nämligen några ”skumma typer” som gick omkring ute på halvön strax efter att solen hade gått ner. De gjorde mig orolig vilket i sin tur gjorde det svårt att somna. Alltså egentligen gjorde de väl inget konstigare än att vara onyktra. Och kan lika gärna ha haft samma tanke som oss att kolla på solnedgången från berget men kommit för sent och gått strax efter det. Dock fick jag en så obehaglig känsla av tanken på att vi valt att tälta strax utanför stadskärnan i Nynäshamn och vårt tält låg så lättillgängligt så att vem som helst kunde ta sig dit. Det i kombination med att vi sov precis bredvid havet och vågorna överröstade alla eventuella fotsteg resulterade i alldeles för mycket katastroftänk. Nu var det ju som tur var två sällskap till som övernattade i närheten av oss. Annars hade jag nog ärligt talat packat ihop allt och åkt hem igen. Så efter några timmar kunde jag ändå lugna ner mig och somna. Intressant ändå att jag blev orolig för att det var människor där, samtidigt som jag blev lugn av att det var andra människor där. Knasigt.

Ändå en lärorik upplevelse då jag i framtiden aldrig kommer tälta igen på en allt för lättillgänglig plats och inte heller vid havet där vågorna överröstar alla andra ljud. Vi klev i alla fall upp när solen gick upp och satte oss och åt frukost nere på klipporna vid havet. Jag hade med mig kvarg och hallon som jag hade haft i frysen innan vi åkte så att den höll sig fräsch och kall tills att det var dags att äta den.